25 mars 2012

127 timmar -igen

Ganska snabbt kom det en ny film hem i brevlådan, -tack för det Lovefilm! Men det har inte blivit av att vi sett slutet förens nu, men visst har jag undrat och tänkt på det. Inte för att jag inte visste hur det gick utan mer ... hur det gick till. Och det var blodigt vill jag lova! Satt med kudden framför ansiktet en hel del, försökte kolla lite men maken sa ifrån på skarpen " Kolla inte nu sa jag ju!!" Det var obehagligt, det var hemskt, ett tag nästan kräktes jag, på slutet grät jag massor. Det otroliga är ju att det är sant!!!

Har hört att boken ska vara bra, det är filmen också! Jag skulle inte vilja ha den osedd. Men när vi sett klart den var jag tvungen att se på något annat också, för att neutralisera allt det hemska liksom...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar