Diana

Ännu en film baserad på ett verkligt livsöde. Känns som att det är en riktigt trend just nu. Här är det de 2 sista åren i Prinsessan Dianas liv som återberättas. Fastän man vet så väl vad som kommer att hända, hur utgången är, så är det lika sorgligt och hjärtskärande ändå. Man skulle så väldigt gärna kunna skriva om historien.

Filmen är mycket vackert berättad. Den är snyggt filmad och väldigt lagom. 3 år efter Prins Charles och Prinsessan Dianas separation får vi följa Diana i hennes vardag.Jag tycker det visas på ett naturligt och bra sätt att hon försöker vara och leva så normalt det går. Men det är ett väldigt ensamt liv, speciellt då hon inte får träffa sina söner så ofta, det kunde gå så länge som 4 veckor mellan tillfällena. Fast hovet verkade vilja att hon skulle fortsätta arbeta och representera precis som vanligt.

Av en tillfällighet träffar hon hjärtkirurgen Hasnat Kahn och kanske ska hon inte behöva vara så ensam längre. Genom hela filmen är pressen där, som ett mörkt orosmoln på himlen. Ingen annan i kungahuset gestaltas i filmen, förutom när hon vinkar av sönerna en gång. Det är ganska skönt och befriande. Det här är Dianas film!

Filmen är nästan 2 timmar lång. Naomi Watts spelar bra! Hon har fått till den här ödmjukheten, men även sårbarheten på ett fint sätt. Kroppsspråket och ansiktsuttryck är stålande. Hasnat Kahn spelas av Naveen Andrews, mest känns som Sayid i "Lost". Han spelar också mycket bra! Juliet Stevenson gestaltar bästa väninnan Sonia ,kanske ni känner igen henne från "Skriva den som Beckham" där hon spelar mamma till Kiera Knightley´s Jules Paxton. En lite roll har även Art Malik som några kanske minns från TV-serien "Juvelen i kronan"

Det här är en historisk film, som man nog bör se. Men det går precis lika bra att vänta tills den kommer på DVD, det är absolut ingen film man måste se på bio. Jag ger den betyget torsdagsfilm.

Diana