21 augusti 2013

Blue Jasmine

Jag har aldrig riktigt förstått Woody Allens storhet. Jag tycker mest han filmer är konstiga, märkliga och liksom lite ofärdiga. Visst, jag gillar ju action, häftiga scener och effekter, storslagen musik och fantasifulla miljöer. Men jag gillar ju romantiska komedier, äventyr och det där lite snälla också. Jag såg "Midnatt i Paris" som han gjorde 2011, och den fick omdömet Onsdagsfilm. Den var helt ok och jag såg hela filmen till slutet. Kanske har jag blivit såpass vuxen att jag äntligen fattar!

Det här lät som en bra film. Så här skriver SF på sin hemsida:
"I Blue Jasmine spelar Cate Blanchett överklassfrun Jasmine som får se sin sociala prestige, Chaneldräkterna och sitt lyxliv förintas när hennes man Hal (Alec Baldwin) avslöjas som storbedragare i både affärer och kärlek. Totalt utblottad flyr hon New York och flyttar in hos sin hårt arbetande syster Ginger (Sally Hawkins) i San Francisco. Det blir en enorm kulturkrock, men också en möjlighet för de två systrarna att ta itu med sina respektive problem." Även trailern verkade lovande så jag såg riktigt fram emot den här bion.

Men icke....... jag satt där som en fågelholk på slutet och fattade nada. Vad var poängen? Eller är det poängen, att man får se en glimt av någons (skruvade) liv, utan varken början eller slut. Nä tack! Nu ser jag fram emot Percy Jackson: Monsterhavet, hoppas jag kommer iväg på den nästa vecka!
Det enda positiva jag har att säga är att Cate Blanchett spelar strålande och att filmen bara är 1 timme och 39 minuter,  tyvärr får filmen ändå bara betyget måndagsfilm.

Blue Jasmin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar