Den blomstertid nu kommer

Drygt två timmar dravel! Blir bara irriterad på denna supermesiga kille som jag inte alls sympatiserar med. Det finns ingen hjälte i filmen och det känns som han bara fiskar efter medlidande, men är en stor skitstövel mest hela tiden.


Dock en oväntad tvist i eftertexterna... på gränsen till förtal?!

Ready Player One

Visst är den tidsvis spännande, men jag hade nog för höga förväntningar på den här rullen. Jag trodde även att den skulle vara med flörtig med 70-80 talet, de gamla spelen, filmerna och musiken som fanns när jag var liten. Men det var inte på långa vägar tillräckligt. Ok action för stunden dock.

Maze Runner: The Death Cure

Den tredje och avslutande delen i Labyrint-serien. Den här slåss ju med både "Divergent" och "Hunger Games", för det är samma gener och publik man riktar sig till.
Har man dock börjat se serien vill man ju veta hur den slutar. Och det här är en riktigt bra serie. Den tappar inte i handling eller fart, men man bör nog friska upp minnet mellan filmerna om man ser dem på bio med över ett års mellanrum.
Lördagsfilm

Magic Mike XXL

Tre år har gått sedan filmen Magic Mike utspelade sig. Mike har en egen firma och hankar sig fram. Men de gamla gänget är på genomresa på väg till Myrtle Beach för att göra en avslutningsuppvisning. Mike är inte svårövertalad att hänga med. Men han tycker att numren bör uppdateras en del vilket inte alla uppskattar. Sedan går ju inte vägen spikrakt till showen...

Hela gänget är tillbaka förutom Dallas. Channing Tatum (Mike) är lika väldtränad och full av snygga moves. Joe Manganiello (Big Dick Richie) är lika galen och snygg. Matt Bomer (Ken) likaså, fast honom se jag mest i rollen som Neal Caffery i White Collar. Adam Rodriguez (Tito) gör en bra presttion, långt från CSI. Kevin Nash (Tarzan), ja vad ska man säga?! Den kvinnliga fägringen står Jada Pinkett Smith (Rome) för, tillsammans med Andie MacDowll som har en släpig sydstats accent och Elizabeth Banks (Paris) som är lika våpig som i Pitch Perfect 1&2, väldigt långt från Hunger Games.

Jag hade inga större förväntningar på filmen, och när Tatum börjar dansa hemma i verkstaden när en bra låt spelas på radion, vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det blir både och, jag skrattar så jag gråter stora delar av filmen. Om man inte tar allt s seriöst, så får man en otroligt rolig komedi, med mycket musik. Det blir inga Oscars, och visst är skämskudden nära, men det är ändå helt ok.
Filmen är 2 timmar lång, och den fyller upp den precis, att det är 7 ås gräns är lite löjligt, barn har inget på den här filmen att göra! Jag ger den betyget onsdagsfilm.

Magic Mike XXL Imdb

Magic Mike XXL

Insurgent

Som jag har väntat på denna film! Äntligen får jag se 2:a delen av Veronica Roth´s framtidstrillogi om karaktären  Beatrice Prior. Efter att ha sett Divergent på bio förra året, plöjde jag igenom alla tre böckerna. Nu blev det lite konstigt att se del 2, eftersom jag trodde mej veta rätt mycket, både vad som händer i 2:an men även 3:an såklart. Jag oroade mej i onödan, filmen har ganska lite gemensamt med boken. Visst, karaktärerna är med, de flesta av dem. Men hela det underliggande spelet tycker jag går förlorat i filmen. Det är action och pang på rakt igenom. I boken  fanns en kärlekshistoria, maktspel på flera nivåer, många tankar och val, allt de missades här. Så, om jag bortser från hur boken var och inte jämför dem ska jag försöka recensera filmen istället.

Tris och Four och de andra från De Tappras falang är på flykt då Jeanine och hennes falang, De Lärda fortfarande skyller upproret på dem. De hittar en fristad hos De Fridfulla, men de blir snart hittade där. Tris tycker att lösningen är att döda Jeanine, att på så sätt få stopp på förföljelsen och alla lögner. Four vet inte riktigt vad han vill, han pratar fortfarande inte med sin pappa, och vet bara att han vill hitta de andra från falangen. Men ganska snart är de på flykt igen.

Filmen är nästan 2 timmar lång. Det är ett rasande tempo i filmen, men den är långt ifrån lika storslagen som Divergent. Musiken, vyerna och de fantastiska miljöerna i staden hittar jag inte här. Manuset är skrivet att tre nya personer, och det tycker jag märks. Många av de gamla karaktärerna är tillbaka, Tris (Shailene Woodley), Four (Theo James) och Jeanine (Kate Winslet) är bra, även Ashley Judd som Tris mamma Nathalie gör en helt ok rollprestation. Caleb (Ansel Elgort) jönsar vidare och är en riktigt mespropp i filmen. Peter Miles Teller) är nog den filmkaraktär som mest liknar bokens karaktär. Zoë Kravitz spelar Christina, och får väldigt liten plats i filmen, det får även Marcus (Ray Stevenson) som är Fours pappa. Inte heller Tori (Maggie Q) får en speciellt betydande roll i filmen. En ny karaktär är Evelyn, Fours mamma spelad av Naomi Watts, och hon är riktigt bra, och övertygande i rollen. Även Jack Kang (Daniel Dae Kim) får bra med utrymme och gör rollen som De Ärligas ledare rättvisa.

Filmen har några fina ögonblick, en himla massa effekter och atcion, men blir på nått sett en transportsträcka till 3:e filmen. En kompis som inte läst boken innan tyckte den var toppen, så förmodligen förstörde det lite för mej. Det är även skillnad på böckerna, den på engelska är betydligt bättre skriven, medans den med svensk översättning är har enklare språk och känns lite barnsligare. Varför filmen fått 15 års gräns har jag lite svårt att förstå, dottern blev besviken, men med facit i hand är det bättre hon läser boken. Jag såg filmen i 3D, och det förhöjer effekterna och ger ett snyggt djup i filmen. Jag ger filmen betyget onsdagsfilm, det är en helt ok action.

Imdb Insurgent

Insurgent

Min så kallade pappa

Filmen handlar om  gravida Malin, när det blir slut med pojkvännen börjar hon leta efter sin pappa. Lite konstigt att göra det först när man är 32 år, men men. Han visar sig vara en skådespelare som lever för teatern och ensemblen, tyvärr är den kärleken inte ömsesidig. Innan hon hinner berätta för honom vem hon är, får han en stroke och tappar minnet. Malin får nu chansen att "hitta på"  pappans roll i hennes liv. Men den bubblan kan väl inte vara för alltid?

Ny svenska film med Regi av Ulf Malmros. Drama klassas den som, och det är precis vad det är. Normalt gillar jag ju mer action och verklighetsflykt i mina favoritfilmer. Jag vill bli underhållen. Här, i detta drama får jag allt som oftast en olustkänsla. Det blir så väldigt fel liksom. Karaktärerna är en smula överdrivna, den gravida tjejen (Vera Vitali) blir ett offer, den taskiga pojkvännen (Sverrir Gudnaron), blir ett svin, den omtänksamma svärfadern (Johannes Brost) blir lite för familjär, den arroganta pappan (Michael Nykvist) fortsätter dock att vara självupptagen men blir aningen ödmjuk -ett tag.

Filmen är drygt 2 timmar, det är helt ok. Det är genomgående bra musik i filmen, trevligt. Sverrir Gudnason spelade även pojkvän i "Små citroner gula" och gör även här en rätt mjäkig roll. Fler kända ansikten finns med i filmen, Henrik Dorsin, Lotta Tejle, Tova Magnuson-Norling för att nämna några. Filmen är väldigt tragisk och man blir ledsen i hjärtat. Scenerna från hennes barndom är väldigt rörande. Det finns ett stort hjärta i filmen och man lämnas inte oberörd.

Jag ger filmen betyget onsdagsfilm.

Min så kallade pappa

Hallå Hallå

Förhandsvisning av Maria Blom´s nya film "HallåHallå". Ni vet hon som gjorde "Masjävlar" och "Nina Frisk". Den här filmen utspelar sig i Falun, ännu en dal-film alltså. Den handlar om Disa, spelad av Maria Sid, som är en frånskild 2-barns mamma, hon jobbar natt på Falu lasarett och försöker hitta sin plats i livet.  Vi får träffa kollegor, bland annat Micke som spelas av David Lindgren.  Även Calle Jacobson, Ann Petrén  och Gunilla Nyroos medverkar.

Disas ex har träffat en ny kvinna och lever "Happy Life", själv är hon fast i ekorrhjulet och trivs inte med varken sig själv eller sitt liv. På jobbet finns en härlig samling människor, dryga, roliga, omtänksamma, både patienter och kollegor. Sedan träffar Disa en helt galen 7-barnpappa på biblioteket...

Den här filmen klassas som en komedi, men det vetekatten om jag håller med om. Den har sin stunder, kan vara både rolig och pinsam. Aningen överdriven och lite galen. Det är som ett ögonblick i livet, det liksom bara är där. Men det är absolut ingen feelgood-film. Det är lika många frågetecken när filmen slutar som det är i början. Sensmoralen är väl att man måste våga, våga lämna det obekväma som man inte gillar ändå, för att se vad som kan hända.

Maria Sid känner man igen sedan hon spelade mamman Ritva i julkalendern " Hotell gyllene knorren" Hennes prestation är helt ok, det är hon som bär filmen. De övriga är väl sådär.... Jag ger den betyget onsdagsfilm.
Varför den heter "Hallåhallå"? För att hon säger det, hela tiden när hon hälsar på någon eller svarar i telefonen.

Hallåhallå

Le Chef

Le Chef handlar om två män. Den ena är firad kock med 3 Guide Michelin-stjärnor. Han arbetar bara med de bästa både vad gäller råvaror och medarbetare. Den andra är självlärd men med en otrolig talang, han går från arbete till arbete då han inte vill tulla på sina kulinariska konster, inte ens på en vägkrog. Otroligt nog träffas de två kockarna och inser att de behöver varandra, men ska de kunna komma överens med sina stora egon i ett kök.

Filmen är fyndig, rolig och välspelad, Jean Reno som stjärnkock är n riktig fullträff! Är man matintresserad så är det kul att se och höra om allt som händer i köket. Att språket är franska passar väldigt bra. Ibland blir den lite för lätt, skämten, scenerna och manus håller inte hela tiden, men överlag är det en trevlig film. Jag blev förvånad när maken vill se den, det trodde jag inte!
Jag ger den betyget onsdagsfilm.

Le Chef

The Dilemma

Om du såg din bäste väns partner vara otrogen, skulle du då berätta det? Det är tråden i den här filmen. Inte blir det bättre av att killarna har en firma ihop och måste leverera just nu. Det finns inget "bra tillfälle" att berätta en sån här sak och snart har allt trasslat ihop sig nått kopiaöst.

Vince Vaughn och Kevin James spelar kompisarna och Winona Ryder och Jennifer Connelly deras respektive. Det är en rolig film mitt i allt elände. Fast ibland blir det lite för skruvat. Det är underhållning för stunden, 1.50 långt, precis lagom.

Jag ger filmen onsdagsfilm, den levererar men är långt ifrån en klassiker. Se den med kompisarna i 1:a hand.

The Dilemma

Kärlek i Detroit

Allvarligt, att översätta "The Giant Mechanical Man" till "Kärlek i Detroit".... helt galet!!
Det här är en fin och ganska söt film om att inte vilja passa in i mallen. Om att folk runt omkring kan ha svårt att förstå och vill klämma in en ändå. Och att det inte är så lätt att bryta sig loss och gå sin egen väg, även om man inte vet var den leder.  Det är ingen klassisk "tonårs-film" utan har lite med djup än så!

Filmen handlar om Janice som blir av med både jobb och bostad och tvingar flytta in hos sin syster och hennes man. De är välmenande men förstår liksom inte. Det gör däremot den silvermålade Tim, men han är lika vilsen han.

Chris Messina spelar bra, trovärdigt, ska bli kul att se honom i "Argo". Jenna Fischer trodde jag först var släkt med Isla Fischer, men så är icke fallet. Hon gör en ok prestation, lätt förvirrad, hunsad och utsatt, hon växer på slutet.

Filmen är ganska förutsägbar, men söt och rar ändå..... jag ger den Onsdagsfilm.

Kärlek i Detroit

What to expect

Det här är en film för alla gravida, och alla som har varit gravid, eller de som tänker bli. Det är en rolig film, med hög igenkänningsfaktor även om den är överdriven. Flera historier vävs samman och det är en härlig film.  Även för pappor/blivande pappor är det en kul film med "The Dudes group"där man löser de stora problemen. Strålande insatser av skådespelare som bl.a. Elizabeth Banks, Cameron Diaz, Dennis Quaid, Cris Rock, Jennifer Lopez.

Filmen är lagom lång, 1 timmer och 50 minuter. Skulle det komma en uppföljare i samma stil skulle jag gärna se den.
En fredagsfilm om du är mitt upp i äventyret att vara förälder, torsdagsfilm om du inte är där.

What to Expect

Tingeling -Vingarnas Hemlighet

Nu har den 4:e Tingeling-filmen kommit! Dottern har väntat sedan hon såg en trailer i somras!
Så hur var den då? Jo, gullig! Det är ett slags älvskimmer över hela filmen. Den är sådär härligt magiskt att allt kan hända.

Lilla Tingeling är såklart både den som ställer till det, men också den som reder upp härvan. Med hjälp från sina vänner. Det är bra musik i filmen, liksom i de tidigare filmerna. Det är kul med en hjältinna som inte bara är söt utan också smart, snäll, omtänksam och modig!

Filmen är rätt kort, bara 1 timme och 15 minuter. Väldigt "barnvänlig" tid. Det är lagom spännande och dotterns betyg var bra "Vi kan väl köpa den när den kommer på DVD??"

Så ta med barnen och ha en mysig eftermiddag, det här är en onsdagsfilm, torsdagsfilm om du är under 10 år!

Tingeling-Vingarnas hemlighet

Moneyball

Drama och sport var kategorierna som den här filmen blivit tilldelad. "Den får du se själv!" sa maken.... Men när det väl kom till kritan så satt han bredvid och kollade, alla 2 timmar och 13 minuter. Jag fick t.o.m. pausa när han gick ifrån en sväng.

Man behöver inte gilla baseball för att gilla filmen, den handlar egentligen om att testa nya saker, att våga tänka annorlunda och att stå upp för det man tror på. Det är en lite djup men underhållande film, bitvis riktigt spännande. Brad Pitt och Jonah Hill lyfter filmen, Philip Seymour Hoffman spelar vresig otrevlig tränare utan mycket till rollprestation. Varför Robin Wright står som 2:a namn förstår jag inte alls, det enda hon gör är att öppna en dörr och sitta lite avspänt i en soffa....?????

Det är en trevlig film, passande för en onsdag, möjligtvis torsdag...

Moneyball