Child 44

När jag såg trailern för den här filmen tänkte jag direkt att jag ville läsa boken först. Ett bra drag visade det sig. Inte för att filmen var dålig eller inte levde upp till förväntningarna, men det blev en annan tvist på slutet, betydlig mer genialt än i filmen.

Daniel Espinosas film utspelar sig i Sovjet 1953, och huvudpersonen Leo Demidov (Tom Hardy) är en firad krigshjälte och officer. Men hans börjar tvivla på att han är med och bygger det perfekta samhället, när hans vän Alexei (Fares Fares) barn blir mördat, men allt mörkläggs och man säger att det var en tågolycka. Men Leo har börjat tvivla och det räcker för att han och hans fru Raisa (Noomi Rapace) ska bli angivna och arresterade. En tidigare underordnad Vasili (Joel Kinnaman), tar hans plats och gör till sin livsuppgift att göra livet surt för Leo. Han och Reisa blir ivägskickade till ett avlägset fabrikssamhälle där General Nesterov (Gary Oldman) styr. Han övertalas att börja nysta i de mördade barnens mörkläggning och finner hela 43 barn, som mist livet på samma makabra sätt.

Filmen story är ryslig, ännu värre med tanke på att de hänt på riktigt. Boken författare, Tom Rob Smith grundar boken på Andrej Tjikatilo, född i Ukraina 1936. Han dömdes till döden för 53 mord på kvinnor och barn och avrättades med nackskott 1994. Tyvärr lyckas inte skådespelarna göra boken rättvisa. Deras ryska accent kommer och går, ibland blir det nästan amerikanskt. Det kanske vore bättre att ha skippat den helt. Även uttryck och tonfall är amerikanska och rimmar lite illa med filmens tid och plats. Det är också en väldigt rå film, det är slagsmål, knivar, nackskott gärna mycket och visat i detalj. Men Noomi Rapace är lika vacker ändå, fastän hon borde fått tänderna utslagna flera gånger om.

Det är en riktigt otäck film. Miljöer är bra fångade. Men det är långt ifrån en feelgood, eller vanlig action film. Här är det drama, triller och svårmod. Den blev riktigt sågad i SVT Kultur som skriver att den floppade, på grund av att folk vill se superhjältefilmer och långkörande tv-produktioner som "Game of Thrones" och "House of cards". Jag håller inte riktigt med, men kan mycket väl förstå att man hellre väljer en fartfylld action med lyckligt slut, än en kall,  mörk psykopat-film om man måste välja. 2 timmar och 17 minuter höll den på. Den följde boken skapligt bra och det var inte mycket dötid. Helt ok alltså.  Jag ger den betyget torsdagsfilm.

Child-44

Child 44 IMDb